Demokratin 100 (eller 35?) år
Under 2021 drevs en stor kampanj, ”Demokratin 100 år”, vilket faktiskt är en sanning med modifikation. 1921 fick förvisso kvinnor rösträtt, men det var först vid valet 1991 som alla fick lov att rösta i Sverige. Fram till 1989 blev många med intellektuell funktionsnedsättning, demens, psykisk sjukdom mm omyndigförklarade och hade därmed ingen rösträtt.
Men trots att personer med funktionsnedsättning fått rösta i 35 år är valdeltagandet och den demokratiska delaktigheten lägre i just den gruppen jämfört med övriga befolkningen. Det kan bland annat bero på att många upplever en otillgänglighet när de ska rösta. Vallokalerna har ofta kognitiva brister och ibland även fysiska hinder. Informationen från partierna är ofta svår att förstå, men även information om hur man gör när man röstar och vilka som får rösta. Det kan också vara svårt att veta var man ska leta efter information. För många av oss är det självklart att googla så fort vi söker svar, men många med en funktionsnedsättning lever i ett digitalt utanförskap och har inte information lika lättillgänglig.
Vi upplever också en frånvaro i den politiska debatten gällande funktionsrättsfrågor. Mycket är viktigt, och att ge plats åt funktionsrättsfrågor betyder inte att man ska ta bort något annat. Men vi anser att funktionsrättsfrågan behöver få ta större plats i det breda vård- och omsorgsfältet.
Den 13 september är det val. Inför det valet har vi två uppmaningar:
1) Läs på vilka funktionsrättsfrågor som är viktiga det här valet, till exempel på Funktionsrätt Sveriges partienkät valet 2026.
2) Du som är personal, god man, förvaltare, anhörig eller vän som stöttar en person med funktionsnedsättning: Att delta i allmänna val och få göra sin röst hörd är en rättighet. Därför behöver vi hjälpa till att anpassa information och skapa förutsättningar för alla att kunna delta. Det handlar dels om att informera på det sätt personen förstår, men också om att inspirera, entusiasmera och visa att allas röst är viktig!