Tydliggörande pedagogik i praktiken – lärdomar från vårt webbinarium med Therese Waldenborg
Missade du vårt webbinarium med Therese Waldenborg? Ingen fara! Här sammanfattar vi de viktigaste lärdomarna.
Therese Waldenborg är arbetsterapeut, kriminolog och en av de mest erfarna rösterna inom tydliggörande pedagogik och LSS i Sverige. I webbinariet pratade hon och Anette Hjalmarsson, produktchef på Boet, om tydliggörande pedagogik och hur den kan skapa bättre förutsättningar för delaktighet och självbestämmande. Det blev ett samtal fullt av insikter, konkreta exempel och intressanta reflektioner.
Det handlar om kognitiva förutsättningar
Anette började webbinariet med ett konstaterande. Tydliggörande pedagogik är inte till för en viss diagnos. Det handlar om kognitiva förutsättningar, och det berör oss alla.
Vi med hög kognitiv förmåga skapar vår egen tydliggörande pedagogik hela tiden, utan att tänka på det. Vi läser av om det är en 30- eller 90-väg utifrån omgivningen, markeringarna och bredden på vägrenen. Vi ser en lång rad människor och förstår att vi ska ställa oss sist. Vi tolkar sammanhang.
Det är inte säkert att en person med nedsatt kognitiv förmåga gör samma tolkning och koppling. Och då kan vi behöva förtydliga. Det handlar inte om individens begränsningar, utan om hur begriplig omgivningen är. När vi hjälper till att göra den begriplig ökar förutsättningarna för delaktighet.
Från motivation till begriplighet
En av de tydligaste insikterna under samtalet handlade om skillnaden mellan motivation och begriplighet. Vi pratar för mycket om att motivera och för lite om att göra saker begripliga.
"Motivera" har blivit ett ord vi använder när vi egentligen menar något annat. I praktiken handlar det ofta om pepp, påtryckningar och tjat. Men Therese, som lånat tanken av Gunilla Gerland, menar att när ett krav är begripligt så får individen bättre förutsättningar att tacka ja .
Det är ett perspektivskifte som förändrar hur man möter personer i vardagen. Istället för att fråga "hur motiverar vi den här personen?" kan man fråga "vad behöver bli tydligare för att det ska kännas rimligt?"
Struktur skapar frihet, inte begränsning
Ett av de viktigaste verktygen för att skapa begriplighet är struktur. Men en vanlig oro är att tydlig struktur minskar spontanitet och flexibilitet. Therese och Anette resonerade kring att det faktiskt är tvärtom.
När stödet och tryggheten finns i ett verktyg eller en struktur, inte i en enskild personal, frigörs utrymme. Utrymme för relation. Utrymme för spontanitet. Utrymme för att vara människa i mötet, inte bara bärare av information och krav.
Det handlar om gråzoner, inte svart och vitt
Samtalet kom också in på den kanske svåraste balansgången i arbetet inom LSS: den mellan autonomi och stöd. Det Anette kallar Boets gråzon.
På ena sidan: en för aktiv personalgrupp som sätter sig över individen. Låsta kylskåp, begränsade ytor, åsikter om klädval. En trängd medmänniska.
På andra sidan: en för passiv personalgrupp som hävdar självbestämmande utan att ge stöd. "Jag frågade om hen ville städa. Hen ville inte. Vad ska jag göra?" En individ som lämnas ensam med något hen behöver hjälp med.
Ingen av sidorna tjänar individen. Det svåra, och det viktiga, arbetet sker i mitten. Och det är också där kompetensen finns. Tydliga pedagogiska ramar som hela personalgruppen kan utgå från hjälper till att hålla sig där.
Här kan du läsa mer om Boets gråzon.
Konkreta exempel från vardagen
Anette delade flera konkreta exempel från verksamheter som använder Boet, som är byggt med tydliggörande pedagogik som grund. Till exempel:
Individen som slapp tjatet. En individ som hade svårt att komma iväg till jobbet på morgonen. Ville inte ha personalstöd, men kom inte igång själv. Med hela morgonrutinen i Boet, inklusive en checklista för att packa väskan, kunde personalen följa i realtid utan att behöva tjata. Individens egna ord på det: "Så skönt att slippa personalens tjat." Hen upplevde sig mer självständig, även om stödet fortfarande fanns.
Individen som städade bättre på egen hand. En individ som fått personalstöd för städning för att personalen tyckte hen städade slarvigt. Hen ville prova att göra det själv, med en steg-för-steg-instruktion i Boet. Det sista steget var att ta en kaffe med personal, som då kunde se att städningen var gjord.
Personalens förvåning: det var jättebra städat redan från start. Individens förklaring: hen städade fort tidigare för att slippa ha personal i hasorna hela tiden.
Båda exemplen visar samma sak. När stödet är tydligt och finns på plats utan krav på att be om det, förändras dynamiken. Individen känner sig mer självständig. Personalen kan fokusera på relation istället för kontroll.
Teknik ersätter aldrig människan
Therese och Anette var tydliga på den punkten: digitala verktyg ska aldrig ersätta personalen eller användas för att bemanningsoptimera. Boet och andra digitala verktyg ska användas för att stötta individer till ökad autonomi, utifrån förmåga och önskan.
Men när tekniken används rätt frigörs tid och energi till det personalen faktiskt är bäst på: att bygga relationer, att inge förtroende, att möta en blick.
Vill du veta mer om hur Boet används i praktiken? Kontakta oss på info@boet.se.
Nästa webbinarium: Boet för daglig verksamhet
Missa inte vårt nästa webbinarium som handlar om Boet för daglig verksamhet. Läs mer och anmäl dig till webbinariet här.