Teknik som stöd, aldrig som ersättare
När vi pratar om välfärdsteknik ställer personal ofta frågor som bottnar i oro: ”Ska tekniken ersätta mig, min roll och mitt mänskliga bemötande?”
Det är en relevant oro. För det finns faktiskt risker när tekniken används på fel sätt.
Men på Boet står vi fast vid en grundprincip: teknik får aldrig ersätta människan. Den ska förstärka och underlätta för människan, och komplettera där den kan och där det behövs.
Relationen är alltid kärnan i LSS-arbetet. Det är i mötet mellan personal och individ som tilliten skapas. Det är där självbestämmandet växer fram, och där man delar både glädje, trygghet och svåra stunder.
Tekniken kan inte tolka en blick av oro eller känna när en hand behöver hållas. Den kan inte skratta åt ett internt skämt eller uppfatta nyanser i rösten.
Men den kan skapa förutsättningar för att personalen ska hinna vara närvarande i just de stunderna.
För individen: Boet gör det lättare att förstå dagen och påverka beslut. Att själv kunna välja aktivitet eller se vad som väntar ger en känsla av kontroll. Det stärker inflytandet.
För personalen: När Boet används för planering blir vardagen tydligare. Personalen slipper lägga tid på att leta information eller lösa situationer ”på studs”. Den frigjorda tiden kan användas till att faktiskt vara med individen.
För ledningen: Genom Boet kan ledningen följa upp kvaliteten i stödet, se mönster och fatta välgrundade beslut. Det stärker både organisationen och tryggheten för individen.
Vi ser inte Boet som en ersättare för relationer, utan som en möjliggörare av dem.
När personalen får pedagogiska verktyg att luta sig mot blir det enklare att vara närvarande. När individen får stöd för att förstå blir det lättare att våga bestämma själv. När ledningen får rätt underlag blir det lättare att skapa kvalitet i hela verksamheten.
Tekniken är alltså inte svaret i sig. Den är verktyget som hjälper oss att ge det mänskliga mötet bästa möjliga förutsättningar.
Och precis som enhetschef Maria Hjälte i Bodens kommun konstaterade när personalen uttryckte oro för att tekniken skulle strula och kanske till och med inte funka:
”Men vet ni, ni slutar ju inte funka!”
För i slutändan handlar allt om just det – människor som möter människor, med tekniken som stöd i bakgrunden.