LSS står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en svensk rättighetslag som ska säkerställa att personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar får det stöd de behöver för att kunna leva ett så självständigt och värdigt liv som möjligt.
Lagen trädde i kraft 1994 och är en viktig del av det svenska välfärdssystemet. Målet är att främja jämlikhet, självbestämmande och delaktighet i samhället – på den enskildes villkor.
Hur många insatser finns inom LSS?
Det finns tio insatser enligt LSS. Några av de vanligaste är:
-
Ledsagarservice
-
Kontaktperson
-
Avlösarservice i hemmet
-
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Varje insats ska anpassas efter den enskildes behov, och beslutas av kommunen eller Försäkringskassan beroende på insats.
Vad menas med personkrets inom LSS?
För att ha rätt till LSS-insatser behöver du tillhöra det som kallas en personkrets. Det finns tre olika personkretsar:
-
Personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd.
-
Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder.
-
Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som medför ett omfattande behov av stöd.
Tillhörighet till personkrets bedöms alltid individuellt av kommunen.
LSS för barn
Även barn omfattas av LSS, om de bedöms tillhöra en av de tre personkretsarna och om övriga kriterier infrias. Några av de vanligaste insatserna för barn är:
-
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Barn kan naturligtvis få stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL) också. Det finns dock en viktig skillnad mellan hur beslut enligt SoL och LSS förhåller sig till barnets bästa:
SoL: barnets bästa ska vara avgörande.
LSS: Barnets bästa ska beaktas.
I praktiken innebär detta att man inom LSS väger in helhetsperspektivet kring barnet situation i större utsträckning. Det kan till exempel innebära att korttidsvistelse beviljas som avlastning för familjen, även om barnet själv motsätter sig insatsen – under förutsättning att det bedöms vara till barnets långsiktiga bästa.
Hur hänger LSS och digitalisering ihop?
Även om LSS inte reglerar hur stödet ska ges i detalj, ställer lagen krav på delaktighet, inflytande och självbestämmande. Här kan digitala lösningar – rätt använda – vara ett viktigt stöd.
Ett exempel är Boet, ett digitalt verksamhetsstöd som används i många LSS-verksamheter. Genom tydlig planering, bildstöd och individanpassade arbetsbeskrivningar ger Boet personalen verktyg för att arbeta strukturerat och rättssäkert – och samtidigt stärka brukarens självbestämmande och delaktighet i vardagen.
Digitalisering är alltså inte ett mål i sig, utan ett sätt att skapa bättre förutsättningar för ett individuellt, kvalitativt och rättighetsbaserat stöd – i linje med LSS.